Anatomiska begrepp som latinska namn på muskler
och organ.
Specifika styrketräningsövningar
Dopingpreparat
Idrottsskador
|
A
|
|
|
| AA |
|
Förkortning
av engelska ordet amino acid, dvs aminosyra.
|
| Acetyl-CoA |
|
Bildas
vid nedbrytningen av kolhydrater och fett och har en mycket
central roll i vår metabolism.
|
| Adipositas |
|
Fetma.
|
| Adipocyter |
|
Fettceller.
|
| ADP |
|
Mindre
energirik molekyl än ATP då den bara innehåller
två fosfat istället för tre.
|
| Adrenalin |
|
Kamphormon
som utsöndras i binjuremärgen vid kamp eller flykt.
Gör att muskeln får mer syre och näring för
att klara av de höjda kraven som man kan utsättas
för.
|
| Aerob
förbränning |
|
Förbränning
med hjälp av syre.
|
| Afferenta
nerver |
|
Leder
nervsignaler inåt, dvs de som ska in till CNS. Motsatsen
är efferenta nerver som leder de utåtgående
signalerna.
|
| ALA |
|
Alfa-Lipoic
Acid (Liponsyra) Kosttillskott som ökar insulinkänsligheten
och dessutom har antioxidantiva egenskaper.
|
| Alanin |
|
En
av de 20 aminosyrorna (byggstenarna i protein).
|
| Albumin |
|
Vattenlösligt
protein som transporterar fettsyrorna i blodet.
|
| Alfa-linolensyra |
|
Omega
3-fettsyra som finns i vissa oljor
|
| Aminosyra |
|
Byggsten
i proteiner och peptider. Vissa essentiella aminosyror måste
tillföras via maten, andra kan kroppen själv tillverka
från andra aminosyror. Ett fullvärdigt protein
ger rätt fördelning av alla enskilda aminosyror.
|
| Amylas |
|
Enzym
som bryter ner kolhydraterna i kosten. Finns i saliv och bukspott.
|
| Amylos |
|
En
lång rak kedja av glukosmolekyler. Är en byggsten
i stärkelse (en typ av kolhydrater). Tack vare sin långa
raka struktur bryts amylosen ner långsamt. Ju större
andel amylos i stärkelsen desto långsammare blir
kolhydraterna. Jämför med den andra byggstenen i
stärkelse, amylopektin.
|
| Amylopektin |
|
Grenad
kedja av glukosmolekyler. Är en byggsten i stärkelse
(en typ av kolhydrater). Tack vare sin grenade struktur bryts
amylopektinet ner snabbt. Ger stärkelse med snabbare
karaktär.
|
| Anabol |
|
Har
ingenting med dopning att göra utan betyder helt enkelt
uppbyggande.
|
| Anaerob
förbränning |
|
När
vi håller så hög intensitet att kroppen inte
hinner syresätta musklerna kan de fortsätta utveckla
energi under en kortare period utan syre. Restprodukten mjölksyra
bildas.
|
| Antioxidant |
|
Ämne
som skyddar kroppen mot fria radikaler. Ex C- och E-vitamin.
|
| Arginin |
|
En
av de 20 aminosyrorna (byggstenarna i protein).
|
| Arteroskleros |
|
Åderförkalkning
(har ingenting med högt intag av kalk eller kalcium att
göra). Kallas ibland också för åderförfettning
vilket egentligen är ett bättre uttryck.
|
| Artär |
|
Blodkärl
som leder blod från hjärat ut till kroppen, jämför
ven.
|
| Askorbinsyra |
|
C-vitamin |
| Aspargin |
|
En av de 20 aminosyrorna (byggstenarna i protein).
|
| Asparginsyra |
|
En av de 20 aminosyrorna (byggstenarna i protein).
|
| Aspartam |
|
Sötningsmedel som är 200 gånger sötare
än socker och därför kan användas i väldigt
liten mängd, det gör att kalorimängden är
mycket låg. Aspartam är uppbyggt av de två
aminosyrorna fenylalanin och asparginsyra. Finns idag inga
studier som pekar på att konsumtion av ex drycker sötade
med aspartam skulle vara farligt. En person på 75 kg
kan dricka 5 liter aspartamsötad läsk per dag utan
att komma upp i högsta rekommenderade intag.
|
| Atkins |
|
Amerikans läkare som utvecklade en diet där man
så gott som helt utesluter kolhydrater ur kosten.
|
| ATP |
|
Adenosin Tri Fosfat. Cellens energimolekyl. Enkelt uttryckt
kan man säga att energin från maten ombildas till
ATP som ger energi i muskeln. Kroppens totala energilager
med ATP motsvarar bara ca 1 Kcal. Det sker alltså hela
tiden en omsättning och nybildning av ATP.
|
| ATP Citrat Lyas |
|
Mycket viktigt enzym i ombyggnaden
från kolhydrater till fett. Människan har mycket
låga nivåer av detta enzym jämfört med
försöksdjur som ex råtta, därför har
det visat sig att människans förmåga att bygga
om ett överskott av kolhydrater till fett är små.
Äter vi dock så mycket kolhydrater av vi hamnar i
positiv energibalans går vi ändå upp i vikt
även om det inte är själva kolhydraterna som
byggs om till fett.
|
| Autonoma nervsystemet |
|
Den del av nervystemet som vi inte kan påverka med
hjärnan. Består av sympatiska nervsystemet (som
sätter igång kroppen) och parasympatiska nervsystemet
(som lugnar ner kroppen).
|
| Av-differens |
|
Skillnaden i syrehalt mellan blodet
i artärer och vener. Ökad av-differens är ett
tecken på att du är bättre tränad och därför
har ett effektivare lokalt syreupptag i musklerna. |
| Axon |
|
Nervcellstråd
|
| |
|
|
|
B
|
|
|
| B12 |
|
Vitamin som bara finns i animaliska livsmedel. Veganer måste
därför få i sig denna vitamin från tillskott.
|
| Basövning |
|
Samlingsbegrepp på styrketräningsövningar
där tyngre vikt kan användas och ofta flera muskelgrupper
hjälps åt med arbetet. Ex knäböj, marklyft
och bänkpress. Anses ge bättre träningseffekt
än så kallade isolationsövningar som bara
tränar en enskild muskel med lägre vikt.
|
|
Beep-test
|
|
Konditionstest som går ut på att man springer
20 meter fram och tillbaka i högre och högre tempo
utan vila till utmattning. Bra test för bollsporter där
start/stoppmoment förekommer i idrotten.
|
| Betakaroten |
|
Förstadiet till A-vitamin, finns bland annat i morötter
och bladgrönsaker.
|
| Bioaktiva ämnen |
|
Ämnen med bland annat antioxidativ effekt, exempelvis
flavonoider.
|
| Bioimpedans |
|
Metod att mäta kroppsammansättningen genom att
skicka en svag ström genom kroppen som mäter kroppens
motstånd.
|
| Blodsocker |
|
Halten glukos i blodet, kallas därför
ofta blodglukos. |
| Blodvärde |
|
(Kallas också Hb-värde) Mängden hemoglobin
i gram per liter blod. Normalhalten för kvinnor är
125-145 g/liter och för män 140-160 g/liter blod.
|
| BMI |
|
Bodymass index, ett mått på normalvikt vid en
viss längd. Vikten / (Längden i meter x Längden
i meter). Ex 100 kg och 2 meter lång ger uträkningen
100/4 = 25 i BMI. Normalvikt 20-25. Övervikt 25-30. Fetma
över 30. BMI tar inte hänsyn till om dessa kg består
av muskler eller fett och kan således vara missvisande
på personer med mycket muskler.
|
| BMR |
|
Basal Metabolic Rate (basal ämnesomästtning). Den
energimängd kroppen gör av med under 1 dygn i total
vila. Ju mer muskler du har desto högre BMR, det är
anledningen till att bantningsmetoder som innebär förlust
av muskelmassa sänker din förbränning och medför
att du måste äta mindre under resten av ditt liv
för att inte gå upp i vikt igen.
|
| Bod-Pod |
|
Mätutrustning för kroppssamansättningen som
ser ut som ett stort ägg man kliver in i.
|
| Borgskalan |
|
En skala där man uppskattar sin ansträngning genom
att ange en siffra från 6 (mycket, mycket lätt)
till 20 (mycket, mycket ansträngande). Skalan utvecklades
av psykologen Gunnar Borg.
|
| Buksporttkörteln |
|
Stor körtel bakom magsäcken. Förutom bukspott
bildas här också hormonerna insulin och glukagon.
|
| BV |
|
Biologiskt värde. Äldre mått på proteinets
kvalite i olika livsmedel. Ägg = BV 100
|
| Bärarprotein |
|
Ett protiein som binder upp ett ämne och transporterar
det i blodet. Exempelvis hemoglobin som står för
syretransporten i blodet.
|
| |
|
|
| C |
|
|
| Central kapacitet (inom kondition)
|
|
Hjärtat, lungorna och hemoglobinhalten står för
den centrala konditionskapaciteten. Jämför lokal
kapacitet. Den centrala kapaciteten tränas bäst
vid konditionsträning där stora muskelgrupper används.
|
| Cerealier |
|
Spannmålsprodukter
|
| Celiaki |
|
Glutenintolerans
|
| CHO |
|
Engelsk förkortning av kolhydrater, förkortningen
används mycket ofta i forskningsrapporter.
|
| Citrat Lyas |
|
(ATP Citrat Lyas) Mycket viktigt enzym i ombyggnaden från
kolhydrater till fett. Människan har mycket låga
nivåer av detta enzym jämfört med försöksdjur
som ex råtta, därför har det visat sig att
människans förmåga att bygga om ett överskott
av kolhydrater till fett är små. Äter vi dock
så mycket kolhydrater av vi hamnar i positiv energibalans
går vi ändå upp i vikt även om det inte
är själva kolhydraterna som byggs om till fett.
|
| Citronsyracykeln |
|
Metabolismens centrala del, sker i mitokondrien. Här
omsätts kolhydrater och fett till energi.
|
| CKD |
|
Cyklisk Ketogen Diet, diet med mycket lågt innehåll
av kolhydrater under större delen av tiden med några
dagar med högre kolhydratintag för att fylla upp
depåerna.
|
| Closed Chain- övningar |
|
Styrketräningsövningar där kroppsdelen längst
ut är fixerad och delar närmare kroppens centrum
är de som rör sig. Ex knäböj där
fötter och underben är fixarade i golvet och ganska
stilla medan låren rör sig betydligt mer. Innebär
ofta rörelse i mer än en led. Motsatsen är
Open Chain-övningar.
|
| CNS |
|
Centrala nervsystemet.
|
| Coopers löptest |
|
Konditionstest utvecklat av Lars Fors som går ut på
att testpersonen springer 2000, 2400 eller 3000 meter på
tid. Distansen anpassas så löptiden blir ca 12
minuter.
|
| Cystein |
|
En av de 20 aminosyrorna (byggstenarna i protein).
|
| Cytoplastma |
|
Vätskan som finns inne i en cell.
|
| |
|
|